Överluleå kyrka

Fyra olika restaureringar har satt sin prägel på interiören, den senaste i början av
1980-talet leddes av ark Bertil Franklin. Kyrkorummet har väl tilltagna dimensioner
med höga väggmurar under flackt spännt trätunnvalv i glespanel. De höga
fönsterbröstningarna avskärmar yttervärlden och gör rummet förhållandevis mörkt
trots de stora fönstren.
Korsande gångar delar bänkhavet i fyra kvarter. De öppna bänkarna är målade i
mörkt vinrött med gavlar i rostrött och blått med ljusa stänk.
Rummet splittras av att varje riktning - genom stilblandning och växlande
färgsättning - har sitt eget fokus. Väggarnas växlande scenerier knyts ihop av en
draperimålning som följer väggens bröstning runt hela rummet. Mittför
huvudentrén möter Mariakoret, som genom sin inredning och avskiljande
riktning bildar ett välavgränsat rum i rummet, fast det ligger mitt i kyrkans
bänkhav. Kopplade stolar har grupperats mellan rader av golvmonterade
kristallkronor som bildar ett slags ljusträd. Kapellet har en rundvälvd
absidnisch med målning av Simon Sörman i 50-talets lysande kulör och säkra
linjeföring. Sexkantig dopfunt i ljus Ekebergsmarmor på en vackert
motivmönstrad kamgarnsmatta.
Mittemot Mariakoret, kring ingångens nyklassicistiska portik, tecknar sig scener
ur Lukasevangeliet, målat i tunna, bleka färger som minner om ett
grisaillemåleri.
Högkoret i SÖ är indraget i en nisch och höjer sig fyra trappsteg ovanför
kyrkgolvet. Trappan är svagt rundad och byggd av samma lågerhuggna sten som
korgolvet. Resten av kyrkan har ett lackerat trägolv. Korets nisch inramas av två
fyrkantiga pelare.
Koret har ett fristående bordsaltare framför det gamla, väggfasta altaret som
dolts bakom ett draperat tyg. Den sentida altartavlan har form av en låg
pentatyk med scener ur gamla testamentet och står ovanpå det gamla altaret.
Ett rundat knäfall med diagonalmönster fulländar altararrangemanget. Den
nyklassicistiska predikstolen står mot väggen norr om koret och nås från
sakristian.
I rummets västra del skjuter den djupa orgelläktaren långt fram, läktarbarriären
är utformad som ett klassiskt grekiskt bjälklag vilande på runda, doriska
kolonner. Läktare och kolonner har fått en kraftfull, frimodig ådermålning i
olika färgskalor. Bakre väggen är klädd med en reliefpanel i gröngul-grå ton.
Orgeln från 1898 har en för sin tid karaktäristisk brunlaserad träfasad. Under
läktaren står låga blåmålade skärmväggar som avgränsar utrymme för
kapprum, boktorg mm.
Sammantaget bildar panelvägg och skärmar, den brunrosa orgelfasaden, de
lysande marinblå portarna, pelare och läktarbarriär något av en färgkaskad i
rummets västra ände.
Bakom dopkapellet finns ett columbarium med galleri och ljust marmorgolv
samt ljusa marmorplattor vid urnplatserna.