| Accessionstext <itemDescription> |
-
Under juni och juli 1983 utförde Riksantikvarieämbetets uppdragverksamhet en arkeologisk undersökning i kv Forseman, RAÄ 14:1, Söderköpings stad, Östergötland. Ansvarig för undersökningen Sten Tesch. Anledningen till undersökningen var nybyggnation. De planerade bostadshusen skulle grundläggas på platta utan pålning. Det planerade schaktdjupet var 0,5 meter. Undersökningens främsta syfte var a...
Visa hela
Under juni och juli 1983 utförde Riksantikvarieämbetets uppdragverksamhet en arkeologisk undersökning i kv Forseman, RAÄ 14:1, Söderköpings stad, Östergötland. Ansvarig för undersökningen Sten Tesch. Anledningen till undersökningen var nybyggnation. De planerade bostadshusen skulle grundläggas på platta utan pålning. Det planerade schaktdjupet var 0,5 meter. Undersökningens främsta syfte var att fastställa godkänt schaktdjup över hela ytan och för att dokumentera kulturlagerföljden. Sammalagt undersöktes 45m2. Kulturlagrets tjocklek var som störst i exploateringsområdets centrala och östra delar, upp till 2 meter. I detta område kunde som mest 7 bebyggelsenivåer konstateras (schakt 4 och 7). Bebyggelsen i området synes ha varit orienterad utefter tre parallella nord-sydliga gående gränder. Den mellersta gränden var en ca fyra meter bred dubbel kavlebro. Medan de övriga var enkla och endast två meter breda. Avståndet mellan gränderna var ca 16 meter. Som mest kunde gränderna följas i sju skikt. Med utgångspunkt från fyndmaterialet och dendrokronologiska dateringar dateras området till 1200-talets mitt till senare delen av 1300-talet. Fyndmaterialet omfattade ca 708 föremål varav keramik dominerade med 498 skärvor, följt av läder och järn. Fyndkategorin trä hade till stora delar kastats/gallrats redan i anslutning till undersökningen. Vid accessionen har föremålen knutits till grop/schakt och lager/skikt i den mån uppgifter om detta har funnits. Accessionen gjordes på så sätt att de äldsta lagren accederades först. Sorteringen i backarna är således efter ruta/schakt och lager främst gäller det keramiken. I accessionsarbetet har ingen värdering av lagrens källvärde tagits i beaktande. Som utgångpunkt för föremål och delar av föremål har arbetet Nomenklatur för föremål från nordisk medeltid använts. Inför arbetet med materialet genomfördes en keramikworkshop med Mikael Johansson från Stockholm stadsmuseum. Utifrån denna arbetades sedan ett registreringsdokument för keramiken fram. Vid bestämningen av stengods har vi valt att använda oss av följande begrepp: Stengods med tydliga magringskorn (ofta kvarts) och grov struktur på in- och utsida har vi valt att endast ge nyckelordet proto-stengods. Stengods som har en högre grad av sintring och som allmänt ser lite finare ut har vi valt att endast ge nyckelordet nästan stengods. Stengods inom gruppen CI som är svåra att bestämma till den ena eller andra gruppen har vi valt att ge nyckelorden proto-stengods och nästan stengods för att sökvägarna in till materialet ska bli så bred som möjligt. För registrering av skor och kammar har i de fall de inte redan var typbestämda, utgångspunkten varit, Medeltidsstaden 30 (Broberg och Hasselmo 1981). För att tydliggöra vad som är spill (sakord) och vad som är spillbitar från skotillverkning har vi valt att tydliggöra detta genom (typen) skospill. Detsamma gäller för ben och hornmaterial: Spill, benspill, hornspill, spill från ben- eller hornhantverk. Accession har skett efter beslut av RAÄ enligt KML. SHM 602-559-2004 RAÄ dnr 3431/83, Enstaka handlingar finns bevarade i ATA. Margareta Hasselmo och Sten Tesch (1995). Arkeologisk undersökning. Kvarteret Forseman 3, Söderköping, Östergötland.”. Rapport Riksantikvarieämbetet, UV Linköping 1995:60, Stockholm. Andra undersökningar i samma kvarter: 3619/85, 3420/83, 908/86, 47/85 Karin Sundberg 2016-04-21
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
